Exempel på registerforskning

Exempel på registerforskning

Här kan du läsa ett antal exempel på forskning som har bidragit till samhällsnytta genom att använda svenska registerdata.

De flesta exemplen nedan beskrivs, tillsammans med ytterligare exempel, i skriften Svenska register – En unik resurs för hälsa och välfärd framtagen av Swedish Initiative for Research on Microdata in the Social And Medical Sciences, SIMSAM.

Ökad risk för självmord eller hjärtsjukdom direkt efter cancerdiagnos

Att få en cancerdiagnos kan medföra allvarliga hälsokonsekvenser, utöver cancersjukdomen i sig. Forskare stud­erade riskerna för självmord och insjuknande i hjärtsjukdom hos patienter som nyligen fått en cancerdiagnos. Dessa jämfördes med individer som aldrig diagnostis­erats med cancer.

Exempel på forskningsnytta

De flesta exemplen på hur forskning baserad på svenska registerdata kan bidra till nytta inom olika delar av samhället är hämtade från skriften Svenska register – En unik resurs för hälsa och välfärd (pdf). Där finns ytterligare exempel beskrivna.

Studien innefattade registerdata från över 6 miljoner svenskar, insamlade under perioden 1991-2006, under vilken drygt 500 000 personer fick en första cancerdiagnos. Registerdata inhämtades från till exempel Cancerregistret, Dödsorsaksregistret, och Patientregistret hos Socialstyrelsen och befolkningsregister hos Statistiska centralbyrån. För att ytterligare undersöka och justera för gemensamma orsaker till självmord/hjärt-kärlsjukdomar och cancer jämförde forskarna sannolikheten för cancerdiagnos omedelbart före utfallen (självmord/hjärt-kärlsjukdomar) med tidigare tidsperioder hos samma individer.

Under den första veckan efter diagnosen hade cancerpatienter en nästan sexdubblad risk för död i hjärt-kärlsjukdomar och en nästan 13-dubblad risk för självmord. De ökade riskerna berodde inte på redan existerande psykiska sjukdomar eller hjärt-kärlsjukdomar bland cancerpatienter. De kunde inte heller förklaras med någon gemensam orsak till cancer, självmord och/eller hjärt-kärlsjukdomar – exempelvis rökning som riskfaktor för både lungcancer och hjärt-kärlsjukdom. Forskningsresultatet tyder på att den stress och psykiska påfrestning som en cancerdiagnos medför kan ha allvarliga konsekvenser, utöver själva cancersjukdomen i sig, särskilt under den närmaste perioden efter cancerbeskedet.

Slutsats

Kunskapen om konsekvenserna av en cancerdiagnos har betydelse för det stöd som anhöriga och vårdpersonal kan ge, exempelvis i de nationella vårdprogram som utvecklas för cancersjuka.

Referenser:
Fall K†, Fang F†, Mucci L, Ye W, Andrén O, Johansson JE, Andersson SO, Sparén P, Klein G, Stampfer MJ, Adami HO, Valdimarsdóttir U. Immediate risk for cardiovascular events and suicide following a prostate cancer diagnosis: prospective cohort study. PLoS Med. 2009; 6(12):e1000197.

Fang F, Fall K, Mittleman MA, Sparén P, Ye W, Adami HO, Valdimarsdóttir U. Suicide and cardiovascular death after a cancer diagnosis. New Engl J Med. 2012;366:1310-8.

Lyckad skolgång kan minska utsattheten
hos barn i fosterhem

Ungdomar som har varit placerade i fosterhem visar en betydligt högre risk för självmords­försök, drogmissbruk, brottslighet och bidragsberoende jämfört med andra ungdomar. Forskare har studerat detta samband med hjälp av nationella register.

I syfte att studera psykosociala problem hos ungdomar som varit placerade i fosterhem kopplade forskare ihop data från register hos Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, och Brottsförebyggande rådet, gällande ungdomar från tio hela årskullar i Sverige, födda 1972–1981. Ungdomarna följdes från 16 års ålder till år 2005. De jämfördes med motsvarande situation för majoritetsbefolkningen, svenska adoptivbarn och ungdomar som i stället upplevt sociala insatser i föräldrahemmet. Drygt 5 000 ungdomar från fosterhem jämfördes med drygt 900 000 andra ungdomar.

Slutsats

Forskningsresultaten pekade på svaga skolprestationer som en särskild riskfaktor för senare psykosociala problem. Studien ger sålunda en indikation på att insatser för att stärka fosterhemsbarns skolprestationer, framförallt sista året i grundskolan, bör ges hög prioritet som åtgärd för att minska deras utsatthet senare i livet.

Ungdomar som varit placerade i fosterhem uppvisade en 6-11-faldigt högre risk för självmordsförsök, drogmissbruk, brottslighet och bidragsberoende. Upp till 55 procent av denna höjda risk kunde statistiskt förklaras med svaga skolpresentationer sista året i grundskolan.

Referenser:
Marie Berlin, Bo Vinnerljung, and Anders Hjern, 2011. School performance in primary school and psychosocial problems in young adulthood among care leav­ers from long term foster care. Children and Youth Services Review 33: 2489-2497.

Jämställdhetsbonus i föräldrapenningen hade
ingen effekt på fördelningen av
föräldraledigheten

Sedan föräldrapenningen infördes 1974 har frågan om fördelningen av uttaget mellan kvinnor och män diskuterats. Flera reformer har genomförts för att uppnå ett mer jämlikt uttag, och effekten av dessa har utvärderats.

År 1995 reserverades en månad i föräldrapenningen till vardera föräldern. Den första reserverade månaden följdes av ytterligare en reserverad månad år 2002. År 2008 infördes en jämställdhetsbonus, vilken ger skattelättnader till föräldrar som delar lika på föräldrapenningen.

Reformerna analyserades genom att jämföra uttaget av föräldrapenning för de barn som föd­des precis innan reformerna genomfördes med de som föddes precis efter reformerna trätt i kraft. Studien baserades på administrativa data från Försäkringskassan som omfattar alla föräldrar i Sverige, för perioden 1974-2010. För varje reform baserades jämförelsen på föräldrarna till 11 000 – 15 000 barn.

Slutsats

En tolkning av resultaten är att reserverad tid är ett mer effektivt styrmedel än ekonomisk bonus. Resultaten kan förvisso också bero på att förändringar från låga nivåer är lättare att åstadkomma och att reformer har störst betydelse när de först införs.

Resultaten visar att den första reserverade månaden ledde till ett jämnare uttag mellan föräldrarna. Den andra reserverade månaden hade också en tydlig effekt medan jämställdhetsbonusen inte kunde uppvisa några märkbara effekter på föräldrapenninguttaget.

Referenser:
Ann-Zofie Duvander och Mats Johansson, 2012. Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen. Inspektionen för socialförsäkringen, Rapport 2012:4.

Ann-Zofie Duvander and Mats Johansson, 2012. What are the effects of reforms promoting fathers’ parental leave use? Journal of European Social Policy 22(3): 319-330.

50-talets skolreform gav lägre dödlighet efter
40 års ålder

Sambandet mellan utbildning och hälsa är tydligt. Däremot är det oklart om utbildning i sig leder till bättre hälsa. Forskare har dragit nytta av den svenska skolreformen på 1950-talet för att förstå mer om detta fenomen.

Utbildning leder till mer välavlönade och mindre kroppsligt slitsamma arbeten, vilket kan påverka förutsättningarna för individens hälsa. Man kan även bli bättre på att ta till sig en hälsosammare livsstil genom utbildning. Men, individer med olika lång utbildning skiljer sig åt på flera andra sätt. Detta komplicerar frågeställningen om det är utbildningen i sig som är orsaken till bättre hälsa och lägre dödlighet.

Slutsats

Ett extra år i grundskolan i samband med 50-talets skolreform var förknippat med lägre dödlighet efter 40 års ålder.

Under 1950-talet infördes successivt den nioåriga grundskolan i Sverige, efter dåvarande åttaåriga skolplikt. Skolreformen kan liknas vid en experimentsituation eftersom eleverna inte själva fick välja längd på den obligatoriska skolgången. Detta bestämdes istället av när man var född och i vilken kommun skolan låg i. Vid denna experimentliknande situation beror skillnader i genomsnittlig livslängd sannolikt på skillnader i utbildningslängd, snarare än på andra skillnader.

Forskarna jämförde dödligheten hos de som fick åtta respektive nio års skolplikt, med hjälp av register hos Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån. Studien omfattade 1,2 miljoner individer födda mellan 1943 och 1955.

Resultaten visade att ett extra år i grundskolan var förknippat med lägre dödlighet efter 40 års ålder. Den lägre dödligheten gällde framför allt cancer, lungcancer och olyckor. Effekterna var dock små och sågs bara efter 40 års ålder.

Referenser:
Publikation: Lager, A. och Torssander, J. 2012. Causal effect of education on mortality in a quasi-experiment on 1.2 million Swedes. PNAS 109: 8461-8466.

Fritt val av skola ledde till ökade skillnader
i betyg

Ökad valfrihet och införande av friskolor har i grunden förändrat det svenska skolsystemet. Samtidigt med denna reform har betygsskillnader mellan skolorna ökat. Forskare har undersökt orsakerna till detta.

Tidigare baserades upptagningsområdena för skolor fram­förallt på avstånd från hemmet, idag har valfri­heten lett till att studenter pendlar allt längre. Närheten till skola har ersatts av andra kriterier. Huvudfrågan i denna studie var om den ökade betygsskillnaden mellan skolor beror på sorteringen av elever genom ökad frihet att välja skola, eller om den är en konsekvens av förstärkt boendesegregation.

Slutsats

Den ökade valfriheten i skolvalet, snarare än ökad boendesegregation, bidrog till ökade betygsskillnader mellan skolor i Sverige.

Studien baserade sig i huvudsak på registerdata från Statistiska centralbyrån (PLACE-databasen vid Uppsala universitet). I studien inkluderades samtliga avgångselever i grundskolan under åren 2000, 2003 och 2006, totalt drygt 320 000 elever. Skillnader i slutbetyg studerades, både mellan elevers faktiska skolor, och mellan de skolor eleverna skulle ha gått på om närhet hade varit det tyngsta kriteriet till skolplacering.

Forskningsresultatet visade att den ökade valfriheten i skolvalet är den främsta drivkraften till ökade betygsskillnader mellan skolor i Sverige, snarare än ökande boendesegregation.

Referenser:
John Östh, Eva Andersson and Bo Malmberg, 2013. School choice and increasing performance difference: A counterfactual approach. Urban Studies 50(2): 407-425.

Strålbehandling av bröstcancer ökar risken för
hjärt-kärlsjukdom

Strålbehandling av bröstcancer har visat sig öka risken för hjärt-kärlsjukdom, troligen till följd av att även hjärtat bestrålas vid behandlingen. I studier av svenska och danska kvinnor undersökte forskare hur stor denna riskökning är i förhållande till den stråldos hjärtat utsätts för.

Forskarna använde data från svenska och danska cancerregister samt sjukvårdsjournaler. I en första studie av cirka 35 000 kvinnor som genomgått strålbehandling för bröstcancer, såg forskarna att kvinnor med tumörer i vänstra bröstet hade större risk för efterföljande hjärt-kärlsjukdom än kvinnor med tumörer i högra bröstet. Detta ansågs bero på att hjärtat utsattes för högre stråldos vid behandling av det vänstra bröstet.

Slutsats

Forskarna menar att dessa resultat motiverar till att läkare bör ta hänsyn till hjärtats exponering för strålning och en cancerpatients befintliga riskfaktorer för hjärtsjukdom vid beslut rörande strålbehandling av bröstcancer.

I en uppföljande studie av drygt 2000 svenska och danska kvinnor ville forskarna bestämma hur mycket risken ökar i förhållande till stråldos. I Sverige studerade de kvinnor från Stockholm som hade fått en bröstcancerdiagnos åren 1958-2001 vid en ålder under 70 år och stråkbehandlats. De danska kvinnorna hade fått sin diagnos mellan 1977-2000 och vid en ålder under 75 år.

Insjuknad i allvarlig hjärtsjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, ökade linjärt mot den stråldos som hjärtat utsatts för. Den genomsnittliga stråldosen för hjärtat uppskattades till 4.9 Gy (grey), och ökningen i insjuknad till 7,4 procent per Gy. Ökningen i insjuknad startade inom fem år efter strålbehandlingen och bestod i åtminstone 20 år. I absoluta tal mätt var ökningen större hos kvinnor som redan hade hög risk för hjärt-kärlsjukdom.

Referenser:
McGale P, Darby SC, Hall P, Adolfsson J, Bengtsson NO, Bennet AM, Fornander T, Gigante B, Jensen MB, Peto R, Rahimi K, Taylor CW, Ewertz M. Incidence of heart disease in 35,000 women treated with radiotherapy for breast cancer in Denmark and Sweden. Radiother Oncol. 2011 Aug;100(2):167-75.

Darby SC, Ewertz M, McGale P, Bennet AM, Blom-Goldman U, Brønnum D, Correa C, Cutter D, Gagliardi G, Gigante B, Jensen MB, Nisbet A, Peto R, Rahimi K, Taylor C, Hall P. Risk of ischemic heart disease in women after radiotherapy for breast cancer. N Engl J Med. 2013 Mar 14;368(11):987-98.

Uppdaterad 2017-09-14

Prenumerera på e-postuppdateringar

Besöksadress

Vetenskapsrådet
Västra Järnvägsgatan 3
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180

Postadress

Vetenskapsrådet
Box 1035, 101 38 Stockholm

Kontakt

registerforskning@vr.se

Registerforskning.se drivs av