Pågående lagstiftningsarbete

Pågående lagstiftningsarbete

Både i Sverige och i EU pågår ett antal förändringar inom lagstiftningen som kan komma att påverka de rättsliga förutsättningarna för registerbaserad forskning.

EU-förordning om dataskydd

I december 2015 presenterade EU-kommissionen förslaget till en allmän dataskyddsförordning som överenskommits i en trepartsdialog med Europaparlamentet och Europeiska unionens råd. Det så kallade dataskyddsdirektivet från 1995 kommer att ersättas av en EU-förordning, vilket innebär att förordningen ersätter de nationella lagstiftningar som i enlighet med direktivet har implementerats i medlemsstaterna – i Sverige främst genom personuppgiftslagen, PUL. Syftet med dataskyddsreformen och förslaget till en ny förordning har varit harmonisering, att stärka skyddet för enskilda och en förenkling för företag att behandla personuppgifter inom unionen. Förordningen kommer att gälla som svensk lag och därmed bland annat ersätta personuppgiftslagen. Inför ikraftträdande kommer nationella registerförfattningar, som bland annat reglerar olika myndighetsregister, behöva ses över och eventuellt revideras alternativt upphöra att gälla.

Förordningen baseras på de grundläggande principerna för persondataskydd som finns i dataskyddsdirektivet, det vill säga rättsliga skyldigheter som redan finns idag. De grundläggande principerna omfattar bland annat att personuppgifter endast får behandlas om det är lagligt, samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål samt att huvudregeln för tillåten behandling är den registrerades (individens) samtycke. Principerna omfattar även informations- och informationssäkerhetskraven och individens rätt att få rättelse och information om personuppgiftsbehandlingar. Samtliga grundläggande principer för persondataskyddet från dataskyddsdirektivet kommer att finnas kvar i den nya förordningen.

Behandling av personuppgifter i forskning kommer fortsatt att vara tillåten. Det är däremot svårt att förutse vilka eventuella begränsningar som trots allt kommer att göra sig gällande med den nya förordningen. Det går inte att säkerställa förrän den nya förordningens bestämmelser har prövats.

Kommissionens förslag till förordning har beslutats av både Europaparlamentet och Europeiska unionens råd och publicerats i Official Journal of the European Union (OJ). Förordningen träder i kraft den 24 maj 2016 men kommer att gälla som svensk lag först den 25 maj 2018.

Nationella utredningar inför den nya EU-förordningen om dataskydd
Med anledning av den nya EU-förordningen om dataskydd har regeringen tillsatt flera utredningar som ska föreslå hur den centrala svenska lagstiftningen på området bäst anpassas till den nya förordningen. Utredningarna ska lämna förslag till nödvändiga författningsändringar med anledning av den nya förordningen.

Dataskyddsutredningen
Utredaren ska föreslå de anpassningar och kompletterande författningsbestämmelser på generell nivå som den nya EU-förordningen ger anledning till. Syftet är att säkerställa att det finns en ändamålsenlig och välbalanserad kompletterande nationell reglering om personuppgiftsbehandling på plats när förordningen börjar tillämpas.

Utredningen leds av Inga-Lill Askersjö, justitieråd i Högsta förvaltningsdomstolen. Uppdraget ska redovisas senast den 12 maj 2017.

Reglering av personuppgiftsbehandling för forskningsändamål
En särskild utredare ska föreslå en kompletterande reglering av behandling av personuppgifter för forskningsändamål. Syftet är att regleringen ska möjliggöra ändamålsenlig behandling av personuppgifter för forskningsändamål samtidigt som den skyddar den enskildes fri- och rättigheter.

Särskild utredare är Cecilia Magnusson Sjöberg, professor vid Stockholms universitet. Utredaren ska lämna en delredovisning den 1 juni 2017 och slutredovisa uppdraget den 8 december 2017.

Dataskyddsförordningen – behandling av personuppgifter och anpassningar av författningar inom Socialdepartementets verksamhetsområde
En särskild utredare ska analysera konsekvenserna av den nya EU-förordningen inom Socialdepartementets område. Utredaren ska bland annat föreslå hur författningar inom verksamhetsområdet ska kunna anpassas till den nya förordningen.

Särskild utredare är Sören Öman, ordförande i Arbetsdomstolen. Uppdraget ska redovisas senast den 31 augusti 2017.

Registerforskningsutredningen

En särskild utredare (Bengt Westerberg) fick i januari 2013 i uppdrag av regeringen att utreda förutsättningarna för registerbaserad forskning genom att analysera rättsläget och lämna författningsförslag och andra förslag bland annat i syfte att myndigheter i större utsträckning ska kunna lämna ut uppgifter för forskningsändamål, att sambearbetning av registeruppgifter ska underlättas och göra det möjligt att på ett integritetssäkert sätt samla in personuppgifter till register som förs för särskilda och uttryckligt angivna forskningsändamål. Utredaren skulle även undersöka om det befintliga sekretesskyddet för uppgifter som hanteras inom forskning är tillräckligt för att skydda den enskildes integritet vid forskning.

I juni 2014 lämnade utredaren sitt förslag bland annat om etikprövningen, längre bevarandetid för så kallade kodnycklar, ny sekretessbestämmelse som avser forskning, en särskild lag om forskningsdatabaser och ett nationellt biobanksregister. Utredningens förslag har ännu inte utmynnat i någon proposition, men enligt uppgift är förslaget under beredning i Regeringskansliet.

Utredning kring registerlagstiftningen
– förslag till ny myndighetsdatalag

En särskild utredare (justitierådet Henrik Jermsten) fick i oktober 2011 i uppdrag att se över den så kallade registerlagstiftningen, ett rättsområde med ett stort antal sektors- eller myndighetsspecifika lagar och förordningar som kompletterar personuppgiftslagen och innehåller bestämmelser om myndigheters behandling av personuppgifter. Översynen avsåg att utreda förutsättningarna för att skapa en generell, enhetlig och samlad reglering för myndigheternas behandling av personuppgifter.

Utredningen konstaterar att det finns ett angeläget behov av förändringar i den reglering som rör personuppgiftsbehandling inom den offentliga sektorn. En samlad reglering i en lag om myndigheters behandling av personuppgifter gör det möjligt att åstadkomma ett tydligt regelverk som är lättare att tillämpa och bättre anpassat till övrig reglering av betydelse för myndigheters informationshantering. En sammanhållen lag ger också bättre förutsättningar för allmänhetens insyn och för enskilda registrerades möjligheter att göra gällande sina rättigheter enligt det dataskyddsrättsliga regelverket. Vidare är en samlad reglering mer ändamålsenlig för att möte den dataskyddsreform som innebär att en EU-förordning om allmänt uppgiftsskydd ska ersätta det så kallade dataskyddsdirektivet.

Utredningen föreslår en ny lag – myndighetsdatalagen – med bestämmelser som ska gälla generellt för alla statliga och kommunala myndigheters personuppgiftsbehandling frånsett den brottsbekämpande sektorn. Utredningen föreslår att den nya lagen ska träda i kraft 1 januari 2017. Förslaget har varit ute på remiss under hösten 2015.

Uppdaterad 2016-08-22

Prenumerera på e-postuppdateringar

Besöksadress

Vetenskapsrådet
Västra Järnvägsgatan 3
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180

Postadress

Vetenskapsrådet
Box 1035, 101 38 Stockholm

Kontakt

registerforskning@vr.se

Registerforskning.se drivs av