Juridik och etik

Juridik och etik

Vid registerbaserad forskning aktualiseras ett antal rättsregler som ska följas för att forskningen ska vara laglig. Det är främst lagstiftning som avser hur personuppgifter får behandlas, om hur uppgifter ska skyddas och krav på säkerhet vid hantering och användande av registeruppgifter. Dessutom aktualiseras även etiska aspekter, bland annat krav på etisk prövning – en prövning som främst innebär avvägningar mellan den samhällsnytta som forskningen kan leda till och individers rätt till personlig integritet.

Vid registerbaserad forskning aktualiseras ett antal rättsregler som ska följas för att forskningen ska vara laglig. Det är främst lagstiftning som avser hur personuppgifter får behandlas, om hur uppgifter ska skyddas och krav på säkerhet vid hantering och användande av registeruppgifter. Dessutom aktualiseras även etiska aspekter, bland annat krav på etisk prövning – en prövning som främst innebär avvägningar mellan den samhällsnytta som forskningen kan leda till och individers rätt till personlig integritet.

Det är flera regelverk som påverkar hur registerdata får hanteras i forskningen och när du som forskare kan få ut uppgifter från en myndighet. Reglerna har bland annat till syfte att skydda den personliga integriteten hos de människor vars uppgifter används i forskningen.

Etiska principer och regler

De etiska regler som gäller vid forskning utgår bland annat från internationella konventioner där principerna för etiken i forskning slås fast. Dessa konventioner har legat till grund för den lagstiftning som har utarbetats, både internationellt och nationellt. Svensk forskning omfattas både av internationella konventioner och internationell och nationell lagstiftning. Regelverken syftar till att inte skada eller utsätta människor för onödiga risker när individer eller individuppgifter används i forskning. När det gäller registerbaserad forskning kretsar riskerna främst kring att uppgifter som registreras och används i forskning kan röjas, spridas och hamna i orätta händer. Därför är det centralt att data anonymiseras eller avidentifieras och att det finns strikta regler för sekretess och annat persondataskydd. Dock är det viktigt att notera att individer också kan skadas indirekt om lagar och regler som införs för att skydda människor hämmar forskningen. Framsteg i form av bättre metoder för prevention och behandling kan då försenas eller helt förhindras.

Helsingforsdeklarationen är en central forskningsetisk riktlinje som antogs av World Medical Association (WMA) 1964. Deklarationen innehåller etiska principer för läkare och andra medverkande i medicinsk forskning. Den är inte juridiskt bindande men har haft stor inverkan på nationell lagstiftning.

Mer om Helsingforsdeklarationen

Personuppgiftsbehandling

Personuppgiftslagen (1998:204) reglerar om och hur du som forskare får behandla personuppgifter i din forskning. En viktig del av integritetsskyddet i samband med forskning är att de personer som forskningen rör har rätt att få information om att och hur deras personuppgifter används, bland annat vem som ansvarar för behandlingen av personuppgifterna, för vilka ändamål uppgifterna behandlas och hur länge uppgifterna sparas.

Personuppgiftslagen innehåller även en bestämmelse som förbjuder behandling av så kallade känsliga personuppgifter. Enligt personuppgiftslagen är känsliga personuppgifter uppgifter som avslöjar ras eller etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, medlemskap i fackförening samt uppgifter som rör hälsa och sexualliv. Lagen innehåller dock bestämmelser om undantag från förbudet, bland annat för behandling av känsliga personuppgifter i forskning. Ett villkor för att forskning som hanterar känsliga personuppgifter ska vara laglig är att det finns ett godkännande från en forskningsetisk kommitté, det vill säga en regional etikprövningsnämnd. Detsamma gäller för behandling av personuppgifter om lagöverträdelser.

Mer om personuppgiftsbehandling
Personuppgifter i forskning – vilka regler gäller? (pdf) på Datainspektionens webbplats

Etikprövning

Vid forskning som innebär behandling av känsliga personuppgifter, uppgifter om lagöverträdelser eller biologiskt material ska forskningen prövas och godkännas av en regional etikprövningsnämnd. Etikprövningen regleras i lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor (etikprövningslagen) och avser främst en avvägning mellan samhällsnyttan med forskningen och individens rätt till personlig integritet. Kravet på etikprövning gäller även om forskningspersonen har lämnat sitt uttryckliga samtycke till användandet och hanteringen av uppgifterna.

Etikprövningsnämnden kan endast godkänna preciserade forskningsprojekt. Etikprövningslagen innehåller bestämmelser om själva etikprövningen, men inga bestämmelser om hur personuppgifter får behandlas när den planerade hanteringen av uppgifter i forskningsprojektet väl har godkänts. I samband med etikprövningen kan dock etikprövningsnämnden ställa krav på vilken information som ska lämnas till forskningspersonerna och hur eventuella samtycken ska inhämtas.

Att en behandling av personuppgifter i en viss forskningsstudie godkänts av en etikprövningsnämnd innebär inte att myndigheter är skyldiga att lämna ut uppgifter till forskaren. Det är istället offentlighets- och sekretesslagens regler som avgör om uppgifterna får lämnas ut.

Mer om etikprövning
Etikprövningsnämndernas webbplats

Offentlighet och sekretess

Transparensen i den offentliga förvaltningen upprätthålls genom offentlighetsprincipen. Den innebär bland annat att var och en har rätt att ta del av myndigheters och andra offentliga aktörers uppgifter (så kallade allmänna handlingar), exempelvis registerdata. Offentlighet är huvudregel och om uppgifter i myndigheters verksamheter behöver skyddas ska detta lagregleras, vilket görs i form av särskilda sekretessbestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelser om sekretess för uppgifter gäller oftast för en viss myndighet eller för en specifik verksamhet. Samma uppgift kan på så sätt vara offentlig hos en myndighet men sekretessreglerad hos en annan.

Det är alltså offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser som avgör om registeruppgifter får lämnas ut från en myndighet. Det är dessutom varje myndighet som självständigt ska ta ställning till om ett utlämnande av efterfrågade uppgifter får ske. Ett beslut om att lämna ut sekretessrelegerade registeruppgifter fattas efter en så kallad skadeprövning. Prövningen avser en bedömning om en enskild, både fysiska och juridiska personer som inte är det allmänna, kommer att lida skada eller men om uppgifterna lämnas ut. I forskningssammanhang kan uppgifter oftast lämnas ut om uppgifterna kommer att omfattas av sekretess hos forskningshuvudmannen. Bedömningen och beslutet om utlämnande innebär oftast att endast avidentifierad data lämnas ut. Dessutom är ett godkännande från en etikprövningsnämnd en förutsättning för att känsliga personuppgifter och uppgifter om lagöverträdelser ska få lämnas ut.

Som forskare har du i många fall ett försteg framför andra att, trots begränsad tillgång till uppgifter i form av sekretess, få tillgång till sekretessbelagda uppgifter för din forskning. Givetvis medför en sådan möjlighet också en risk för att uppgifter röjs eller missbrukas. Sådana risker har bedömts minimeras av att hanteringen och användandet av uppgifter i forskning omgärdas av regelverk om både integritetsskydd, sekretess och informationssäkerhet.

Mer om offentlighet och sekretess

Informationssäkerhet

I personuppgiftslagen finns bestämmelser om säkerhet vid behandling av personuppgifter. Den som behandlar personuppgifter i ett forskningsprojekt med hjälp av informationsteknik måste skydda uppgifterna genom att vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder.

Statliga myndigheter – däribland universitet och högskolor – ska också följa särskild säkerhetsskyddslagstiftning, bland annat föreskrifter från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap om statliga myndigheters informationssäkerhet.

 

Uppdaterad 2017-01-05

Prenumerera på e-postuppdateringar

Besöksadress

Vetenskapsrådet
Västra Järnvägsgatan 3
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180

Postadress

Vetenskapsrådet
Box 1035, 101 38 Stockholm

Kontakt

registerforskning@vr.se

Registerforskning.se drivs av