Forskargenererade data

Forskargenererade data

Individuppgifter som forskare själva samlat in eller på annat sätt sammanställt från olika uppgiftssamlingar benämns här som forskargenererade data. Lärosätena är huvudmän för den typen av register.

Individuppgifter som forskare själva samlat in eller på annat sätt sammanställt från olika uppgiftssamlingar benämns här som forskargenererade data. Lärosätena är huvudmän för den typen av register.

De flesta register som skapas för forskning är knutna till speciella forskningsprojekt. Uppgifterna samlas in för att besvara vissa konkreta forskningsfrågor och förstörs eller arkiveras när projektet är slutfört.

Svensk Nationell Datatjänst

En fullständig förteckning över dessa forskargenererade register finns inte idag, men finns i viss utsträckning hos Svensk Nationell Datatjänst, SND, vid Göteborgs universitet. SND är en serviceorganisation för svensk forskning inom humaniora, samhällsvetenskap och medicin och ingår som den svenska noden i ett internationellt nätverk av dataarkiv. SND ska underlätta för forskare att få tillgång till befintliga forskargenererade data inom och utom landet och kan ge stöd och råd under hela forskningsprocessen.

De studier som ingår i SND:s samlingar finns beskrivna i en katalog som nås via SND:s webbplats. Varje studie beskrivs så utförligt som möjligt, till exempel vad gäller syfte, urvalsmetod, population, datainsamling och typ av data. I de flesta fall finns även annan relevant information som är kopplad till datamaterialet såsom publikationer och frågeformulär.

Forskningsdatabaser

Det finns också stora forskningsdatabaser som kan betraktas som en slags infrastruktur. Syftet är att de ska kunna tjäna flera olika forskningsprojekt, ibland till och med inom olika vetenskapliga discipliner. Det finns flera stora pågående ansatser inom epidemiologi och folkhälsovetenskap, som till exempel LifeGene . Ansatserna innebär uppbyggnad av omfattande databaser baserade på nyinsamlade och forskargenererade data och uppgifter från myndighetsregister för brett specificerade forskningssyften. Forskare kan erhålla data från sådana forskningsdatabaser via ansökan till respektive registerhållare. Utifrån gällande rätt kräver forskningsdatabaser för breda forskningssyften och för framtida forskning särskilt lagstöd om de innehåller personuppgifter. I dagsläget finns endast ett fåtal sådana lagar.

Öppen tillgång

Forskningsdata representerar en investering i tid, pengar och kompetens, som kan komma flera forskare till nytta. Forskningsdata kan vara till nytta inom det ursprungliga forskningsfältet eller ett annat, direkt efter att de producerats eller efter många år. Ju bättre dokumenterade de är, desto större värde kan de ha.

I Sverige och internationellt pågår initiativ för att göra vetenskaplig information så öppet tillgänglig som möjligt, både vad gäller vetenskapliga publikationer och forskningsdata – så kallad Open Access eller Open Data.

Läs på Vetenskapsrådets webbplats om nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information

Uppdaterad 2017-01-23

Prenumerera på e-postuppdateringar

Besöksadress

Vetenskapsrådet
Västra Järnvägsgatan 3
Telefon: 08-546 44 000
Fax: 08-546 44 180

Postadress

Vetenskapsrådet
Box 1035, 101 38 Stockholm

Kontakt

registerforskning@vr.se

Registerforskning.se drivs av